Skidfeber

Själv har jag aldrig varit särskilt förtjust i snö och is samt aktiviteter på dessa underlag. Dock bor vi nära jättefina skidspår. Ser jag en åkare glida fram mellan granarna kan jag bli riktigt sugen på att själv börja åka längd (men åkaren i spåret har engagemang, bra utrustning och tid) ...

Vi känner i alla fall att vi vill ge våra barn bra möjligheter att tidigt kunna utvecklas på skridskobana, i längdspår och inte minst i utförsåkningsbacke.

Förra året var vi väldigt nöjda med Romme Alpin, så det fick bli en favorit i repris.

Vi satsade på längre vistelse och fräschare stuga i år. Men med tre febriga barn var det länge oklart om vi skulle komma iväg... Uppskjuten avresa och avbokade skidskolor kändes inte bra.

Väl på plats ville febern inte släppa, trots att vi försökte med alla kända knep. Surt att missa tid i backen men det är ändå alltid skönt att byta miljö. Mysigt att bara umgås, spela sällskapsspel och elda i öppna spisen.

Jag tror att samtliga elva i vårt sällskap uppskattade tisdagskvällen. Då åkte vi bandvagn upp till toppstugan, där det severades en härlig fonduemiddag. Det blev dessutom en vändpunkt: dagen efter var de två äldre barnen äntligen friska och kunde avsluta med två heldagar i backen.