Om bloggen

Redan första veckan efter tumörbeskedet fick jag infallet att börja skriva om det som från början var en ”händelse” och som sedan skulle utveckla sig till ”en helt ny livssituation”.

Främst var tankarna att skriva enbart för egen del, och samla alla känslor kring det hela.

Det dröjde dock ända till början av 2013 innan jag verkligen påbörjade ett dokument, som genast började fyllas av alla de tankar jag har haft under de 25 månader sedan jag fick min diagnos. Nu har dokumentet överförts till bloggform.

Mina långa sjukskrivningsperioder har redan fyllts av meningsfullt tidsfördriv till stor del.

Bloggandet kan förhoppningsvis komma att sorteras in i ett liknande fack.

Dagarna här hemma har faktiskt inte varit särskilt långtråkiga. Ser man på sjukdomstiden rent allmänt har det förstås varit tårar och frustration vissa perioder – men totalt sett ännu fler glädjefyllda stunder!

Tror att jag har hanterat tiden ganska väl. Jag har i möjligaste mån varit väldigt öppen kring sjukdomen och haft en positiv grundinställning. Man vet ju aldrig på förhand hur man kommer att hantera en sådan här situation.

Självklart har jag förändrats som människa och har fått en ny syn på mycket i livet.

Bloggen kommer inte att redogöra mina symtom i någon exakt kronologi. Den kommer inte heller att vara överdrivet medicinsk. Vissa nyckelhändelser känns ändå angelägna att ta med. Det hela blir uppblandat med vardagsbetraktelser och tillbakablickar; minnen från olika tider, platser och sammanhang.

För att inte förlora strukturen helt och hållet kommer jag medvetet att sätta äldre publiceringsdatum på vissa inlägg, så att de hamnar i rätt ordning för läsaren. Den som vill ska i stort sett kunna börja från det äldsta inlägget.

Bloggens främsta syfte är att dela med mig av min berättelse för bekanta som känner att de vill ta del av den, samt att sprida mer information om min tumörform.

Skulle jag även lyckas intressera andra personer med liknande diagnoser, eller deras anhöriga, är det en bonus!

Jag kan nämna direkt från början att mina tre döttrar och min fru betyder ENORMT mycket i kampen mot sjukdomen: mina allra största styrkegivare!