spelat
samtliga hemmamatcher i samma arena. Inga tillfälliga utflykter till ishallar
eller andra alternativarenor.
Fyrishov
har varit Storvretas hemmaplan i varje match under lagets tolv säsonger i
högsta serien. För egen del hade jag länge och väl en bra svit som speaker på
”Hovet”.
Min
sjukdomen har förstås medfört en del missade matcher. Innan Storvreta nådde
högsta seriens peakade jag för deras företrädare Ekeby och Uppsala City inne i
B-hallen. Under några år på 90-talet körde jag mastodontpass bakom mikrofonen i
samband med föträffligt arrangerade Cupernas Cup på försäsongen.
Men att
sikta in sig på en Storvretamatch i Superligan ger mig verkligen speciell
känsla.
Det sätter
guldkant på min tillvaro. Jag tror nästan att adrenalinkicken vid introt och
line-up har en läkande effekt på mig!
Idag
startar en ny säsong i Fyrishov och jag hoppas kunna vara med på så många
matcher som möjligt.
Jag gillar
att sitta förhållandevis nära planen, spelarna och domarna. Enligt mening
bygger ett bra speakerskap på saklighet, men lyckas man bygga upp ett bra
samarbete med publiken tycker jag att det är okej att ta i lite extra för
hemmalaget.
Det är ett
riktigt härligt gäng som jobbar runt matcherna!
Direkt när
jag blev sjuk tänkte jag att min speakersyssla var tvungen att avslutas; flytta
ner mikrofonens off-reglage för gott.
Bäst för
arrangemanget är förstås om publiken känner igen rösten från match till match,
så jag hade haft förståelse om det hade anlitats en ny person som ersatte mig
rakt av.
Men
arrangemangsansvarige Bengt Johansson har visat en jättebra förståelse för min
situation. Det funkar till och med om jag lämnar besked under matchdagen
beroende på min dagsform. Det känns som ett privilegium, även om jag föredrar
att kunna planera med lite marginal.
En annan
lycklig omständighet, när jag inte får köra bil, är ju att vi bor endast ett
målvaktsutkast från familjen Kohonen. I stort
sett varje match har Cicci kunnat erbjuda skjuts.Tack!
LINE UP FRÅN SLUTSPELET 2012