Vi var lite förbundsfolk som flög ner till Malmö, där våren hade kommit några veckor
längre än här hemma.
Malmö arena
visade sig ha en trevlig miljö och vara bra lämpad för denna typ av arrangemang
Durgården
tog hem damernas SM-final och sedan var det dags
för herrfinalen Storvreta-Warberg. Det kom att bli en mycket svängig match som till
slut avgjordes efter straffar. Storvreta lyckades till slut försvara
mästartiteln. Årets final var mycket mer sevärd än den för ett år sedan. Känslomässigt
kan däremot inget konkurrera ut det första guldet!
För egen
del blev det en lång kväll med bankett och efterfest och jag kände att jag hade skaplig ork. På frukosten dagen efter var det jobbarkompisar som satt och
diskuterade kommande planering inom olika områden. Jag kände arbetslusten komma
smygande…
Jag kunde
då inte ana att läkarbesöket några dagar senare skulle ge mer positiva nyheter.
Vägen tillbaks öppnades och stora delar av det som var kvar av 2011 kom att bli
jättebra!