Aatt hålla sin serve

Eftersom jag har en koppling till sportvärlden kan det lätt bli att man lite vanvördigt kallar det ”matchen” mot sjukdomen. Men det är ju egentligen att bagatellisera det hela. Snarare handlar det ju faktiskt om ”kamp" eller ”krig”.

Den senaste månaderna har det blivit ovanligt många röntgentillfällen.

Dagens session i magnetkameran var något så ovanligt som en akutremitterad tid med snabbsvar!

Alla röntgentillfällen hit och dit gör att man trots allt att man skulle kunna jämföra det med en tennismatch mellan mig och tumören, när jag med en nervös klump i magen inväntar det senaste röntgensvaret.

Ett bra svar för mig innebär att jag vinner mitt servegame. Ett dåligt svar innebär att tumören kvitterar.

Ganska vanligt på sistone har varit att ungefär vartannat svar har varit bra för mig och man skulle kunna säga att jag har ”hållt min serve”.

Svaret i oktober var bra. Inför dagens besked kände jag mig däremot inte helt trygg. Men när jag fick svaret var det fatiskt bra även denna gång. Ett servegenombrott alltså!