Själv har
jag inte kunnat sätta in mig in en roll som handikappad på det sättet.
Därför var det
en lite surrealistisk känsla idag, då arbetsterapeuten kom hem till oss och
provade ut en rullstol som var avsedd för mig!
Men faktum
är ju att det just nu är nödvändigt med hjälpmedel av olika slag, så rullstolen
är välkommen.
Jag har
gjort några överraskande praktvurpor mitt på golvet. Hjälpmedlen är till för
att minimera riskerna att ramla omkull fler gånger.
Just nu
omfattas hela min vänstersida av förlamningen. Svagheten i ben och fot
försämrar balansen. Jag har redan gjort ett par handlösa fall här hemma. Allt
som kan förhindra nya fall är förstås bra! Däremot är det lite snirkligt att
trixa sig framåt med rullstolen, när bara ena handen fungerar. Man får hjälpa
till med fötterna.
Förlamningssituationen
stör mig förstås väldigt mycket och allt som den hindrar mig från.
Det
viktigaste just nu att jag fortsätter jobba på med de övningar som jag fått
från sjukgymnasten. Att arbeta upp styrka och rörlighet är förstås viktiga
bitar kring hela min rehabilitering.
Jag är
samtidigt medveten om att det inte finns några garantier på att alla funktioner
återkommer fullt ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar