Allt är ju relativt. Jag fick
presenterat allt som talade till mina fördelar: lyckad operation, låg ålder och
bra grundfysik.
Det var svårt att ta in den plötsligt
nya informationen! Under två månader hade vi levt med en mycket mörk bild av
det hela. Nu skulle den plötsligt vändashelt upp och ner – till det bättre! Dock
anmärkningsvärt att två läkare i samma team kan ge så varierande information om
samma diagnos!
Jag kan inte förneka att jag fick
jag lite nytt bränsle den där dagen. Även om jag hade kommit så långt i min mentala
bearbetning och nått en positiv grundinställning, fylldes jag nu tillfälligt
med ytterligare hopp.
Med distans till vad jag fick höra
den där dagen, inser jag ändå, realistiskt, att alla negativa delar av
sjukdomen helst skulle behöva hållas helt borta under lång tid, för att ordet
”bota” fortfarande skulle kunna vara helt aktuellt.
Helt enkelt ha en jäkla tur och
slippa alla former av nya tumörbildningar. Möjligen i så fall att man kan hålla
sjukdomen i schack – men därifrån känns steget långt till att bota sjukdomen.
När jag 2013 tittar bakåt kan jag ju
konstatera att jag inte har haft den maximala turen, och vägen har varit lite
väl krokig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar