Nya krampanfal,ambulansdebut och inställd resa

Fredags kväll och jag låg isoffan och slumrade till Sverige- Irland. Plötsligt kände jag något bekant - fast värre än tidigare . Kraftig kramp i hela kroppen  nu blev det ambulans till Akademiska och där     , pochera där sattes syrgas in p På tisdag hade vi inplanerat en Spa-resatill Estland med helpension och tre behandlingar per dag.Det får vi stryka nu :(

M

Personkrets 3:1

Personkrets 3:1  är en pjäs à av Lars  Norén om samhällets utstötta Det är också en gradering hosvFörskringskssssan över vilka personer som- oberoende av ålder- ärvtilräckligt oförän mögoförögna att klara  asina grundläggande behov il iivet, och därmmee har rätt till bidrag för personlig adssistans. Innan jag rullas in till sjukresetaxin varje morgon slänger jag ensista  blick i vår hallspegel och får se en rätt sorglig syn: en 40-årig kortisonsvälld  man i  rullstol.

Mest iriterande med rullstolen,förutom,svårigheterna attmanövrera den, är att det dessutom skulle vara någon symbol för att jag även skulle ha grava problem med förståndet.

Vihar aftettmöte med försäkringskassanoch för attharätttillbidrag tiför personlig assistans krävs attman hamna i facket”personkrets3”Det känns lite ruttet att gå ochoppas på att klassas tillsammans med bottenskrapet<<<…

Inte vassate nålen i i nåldynan

Inte vssate nåleni nåldynan

Ni somhar fått ssms från mig den den senaste tiden eller läst diverse uppdateringar kanske harundratöver den uteblivna skärpan.

Nslg som har letat sigin här ochvar liksom särskrivningar, (lustiga) felstavningar felplacerade mellanslag saknas helt.frustrerandeeftersom jag själv oftast själv märker när det blir fel  …”ofokusering”ellernedsattuppmärksamhet”är vältvå etiketter påsamma dysfunktion men det   ärfrustrerande närman är oförmögen att klara av simpla vardagsärenden som,nomalt sett, är jätteenkla;betala räkningar,deklarera och liknande.ibland förväxlarjag vckodagar.alladgar förelörag ärtorsdag. Kul att prova påhittade detkänns att vara dement... not! 

*=omskrivning av talesättet”inte skarpaste kniven i lådan”.

Post nubila, Phoebus

Bloggen närmar sig 6 000 sidvisningar.Har ingen aning om det är bra eller b dåligt fören sporadiskt uppdaterad sjukdomsblogg.
Inlägget "Den onödige medborgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar ha engageratflest..En hel del har delat vår ilska och på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många har även hört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusärknappastdet mest kända latinska citatet, men det betyder efterregnkommer solsksolsken,solskeeefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt! Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggennärmar sig 6 000 sidvisningar.Haringenaning omdet är  mycket eller lite uppdateradsjukdomsbloggJ

Inlägget "Den onödige medborgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar ha engageratflest..En hel del har vdelat våri ilskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebuärknappasstdet mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såj ag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggen är uppe ocnosat på 0000sidvisningar .Jag vet inte om det är mycket eller lite för en sjukdomsbloggJag Jag vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige med borgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar hya engageratflest..En hel del har vdelat våri lskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggen är uppe ocnosat på 0000sidvisningar .Jag vet inte om det är mycket eller lite för en sjukdomsbloggJag Jag vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige med borgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar hya engageratflest..En hel del har vdelat våri lskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

 Vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige medborgaren"(över 2 000  sidvisningar) verkar ha engageratflest..En hel del har vdelat våri llskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggen är uppe ocnosat på 0000sidvisningar .Jag vet inte om det är mycket eller lite för en sjukdomsbloggJag Jag vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige med borgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar hya engageratflest..En hel del har vdelat våri lskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggen är uppe ocnosat på 0000sidvisningar .Jag vet inte om det är mycket eller lite för en sjukdomsbloggJag Jag vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige med borgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar hya engageratflest..En hel del har vdelat våri lskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggen är uppe ocnosat på 0000sidvisningar .Jag vet inte om det är mycket eller lite för en sjukdomsbloggJag Jag vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige med borgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar hya engageratflest..En hel del har vdelat våri lskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Bloggen är uppe ocnosat på 0000sidvisningar .Jag vet inte om det är mycket eller lite för en sjukdomsbloggJag Jag vill ii alla fall passa på att tacka för den respons som bloggen har kommit in.

Inlägget "Denonödige med borgaren"(över 2 000  sidvisningar verkar hya engageratflest..En hel del har vdelat våri lskaloch på vilket sätt vi har behandlats i detta fall.. Många harhört av sig och undrat hur vårt biståndsärende har rullat vidare.

Post nubila, Phoebusväl inte det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregbkommersolsken,såjag gillar det!  r dw alla ni som bryr er eller på annat sätt!oOni Om ni inte redan har klurat tut det har  det mestavänt sig tilldet bättre! Vi har varit i kontakt mved den berörde handläggarens chef. Totalt sett tär vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela harhanterats. Vvviaenprivat vårdgivare har jag fått tvåriktigtbrakillarsomi praktiken fungerar som mina assistenter.Formellt settt handlar det  fortfarande om hemtjänst Allt är ju en laboration med tid och detfinnsett antal timmar per månad som har"försvunnit" för oss… 

Post nubila, Phoebus

Hittbloggenvarituppoch nosat6 000 sidvisningar.Hari ngenaning om det det är en bra siffra fören spordiskt uppdatewrad för en sjukdosblogg . .Ett av de inlägg som har givit mest engagemang var Den onödige medborgaren (över2 000 sidvisningar)men  Dessutom många bloggläsare som har hört av sig och delat ilskan på vilket sätt vi har blivit  blivitbehandlade.Många har också visatengasengemang genom att undra hår hur dethar fortlöpt för oss i biståndsärendet.efter regn kommer solsken,så jag giilar det! Tack alla ni som bryr dråpåettpet ellerannat,nat sätt!
Titel
Post nubila, Phoebärärknappast det mest kända latinska citatet, men det betyder eefterregnbkommeralla ni som bryr er eller på annat sätt!oOniOm ni 
 inte redan har lis tatattreredanlistatat ut det, har alltså ärendet vänt på ett positivt sätt! Vi har varit i kontakt mvedden berörde handläggarens chef.Total tsett är vi fortfarande inte nöjda med med hur de thela har Dethandlar ju omen laboration med tid och när det plötsligt et antal timmar per månad som har "försvunnit"för oss....

In i kuvösen

Hyperbar.nej, det är inget nytt, trendigt inneställe.Det är namnet på den behandling på Karoliinska,som jag påbörjade igår. Man får ligga i en tryckkammare i 100 minuter; känns lite sometn lfygplans-takeoff
 som lyfterkänns Lufttrycket är 2,5 gånger högre än ute i den ”fria”luften,alltså ungefär samma tryck som i ett ordinärtt bildäck.Mest känd har metoden blivit genom Michael Jackson i hans tro och hopp att det skulle ge honom ett föryngrat utseende om han sov där (jag har dock inte märkt några sådana effekter…).Jag värdesätter läkare som säger att man ska vara försiktigt optimistisk inför effekterna: metoden utför inga mirakel I mitt fall ska den förhoppningsvis kunna lätta på svullnaden kring tumören.

HEM ljuva HEM

Detkan ha varit sent 80-tal eller tidigt 90-tal. Plötsligt ratades ändelsen”-hem”i diverse samhällsinstanser.             

tDaghem blev förskola. Ålderdomshem blev äldreboende.Sjukhem fick säkert också någon ny benämning i iungefär samma veva.

Själv jobbade jag en sommar i köket på Knivstahemmet.Det medförde tyvärr ingen ökad förståelse från min egen sida att det inte handlade omågon anstalt avsedd för människoförvaring….

Även om det nu förtiden lindas in i lite finare namn (Estrids gård) var det med tårar och tandagnisslan som jag åkte iväg tildessa, lkommunens fräscha och hya boende;i mitt fall ett så kallat korttidsboende.Jag får hjälp med diverse toealettbestyr och andra saker som också hämmas avminhalvsidesförlamning.dessutom är jag under ständig uppsyn om jag skulle få nya krampanfall. En annan stor fördel äratt det på plats finns bra möjligheter för sjukgymnastik.Tanken var från början (enligt vårdplanering med biståndshandläggaren) att jag skulle bo någon vecka på detta boende, så att han skulle hinna leta fram personer som ska ta hand om mig idett ordinarie hemmet.På Estrids gård har jag inte direkt höjt snittåldern…Mat och service får högt betyg.Likaså graden av tristess… Så nu gläds jag verkligen över att få åka hem i morgon! Borta är ofta bra men hemma är alltid bäst!

Den onödige medborgaren

Efter en vecka på  korttidsboende och ett antal döfödda försök till biståndsmöten

känner rman sig lite lagom som en av samhällets stora belastningar. Vi vrider och vänder på alla pusselbitar för att hitta den optimala lösningen för vår familj. Hemtjänsten är det som kommunen helst vill pracka på oss. Själva hade vi önskemål om personlig assistans.(via F-kassan=mycetsvårare!)

Med risk för att låta bitter: Grattis alla ni som slipper tumörer,förlamning,inkomstbortfall,krampanfall,,biståndsmöten,blamketter och all annan medföljande byråkratiskit!Jag vet ju att det finns gott om familjer som har det betydligt mycket tyngre än vår,sådtär aldrig bra att gnälla mer än nödvändigt....

För vår familj har biståndsdiskussionern orsakat mycket onödig magsmärta och kan varasvår  möjligen vara lite svårt at t ta in för en”vanlig”familj.Kan ni leva som en”vanlig”familj: gör det!

Helst villvi ju ha en personlig assistent. Det säger ju sig självt att detta vore mycket lättare för att hålla nere antalet personer men även chanser att lyckas hitta en bra personkemi.

För mig är ”hemtjänst”mer förknippat med en 70-årig dam som inte längre orkar dammsuga eller sköta övriga hushållssysslor.

Personlig assistent skulle vara gratis för oss medan hemtjänst kostar 260 kronor i timmen! och det kandet ändå handla om en person som inte kan identifiera ett krampanfall ellerveta hur man ska agera då… 

Foertfarande knäckt efter ännu ett biståndsmöte,förbannar jag mig själv över vilken belastning jag plötsligt har blivit. Då passar biståndshandläggaren på att upplysa om att jag kostar samhället 350 000kr/år. Men jag har faktiskt betalat skatt! Onödig känner jag mig ändå!Förlåt så mycket !!

  

IBK Dalen: GRATTIS! IB--Sverige: BALANS!

Skrivet dagen efter Dalens vinst mot Storvreta i semifinal 5

IBK Dalen: GRATTIS!

IB-Sverige: BALANS!

Attt vinnarskallen Mika Kohonen också är sportsligheten själv är knappast nytt för dig med koll Antagligen kommerMika attv vaknatill några tunga morgnar den kommandeveckamen han kostar nog ändå på sig att skicka ett par onnea-(grattis-)tankar upp mot Umeå trots den tunga stunden. Säkert är det fler SIBK-personer som känner för att gratta Dalen. För egen del infinner jag mig också i denna gratulationskör!

Dock med viss fundersamhet kring vilket orimligt favoritskap som har legat på Vretas axlar den här gången.

Danie Legue har skrivit många kloka ord i UNT genom åren och vid senvintern värderade han Uppsalalagens SM-guldchanser i procent. Storvretas guldchanser skrevs då till 100 procent -  en procentssats  som  väl egentligen bara kan stämma in på Fyrisfjädern.

Jag an ha läst hans text fel (eller minnas fel men när det gäller Uppsalas vinteridrotter är det välentligenbara badminton som kan utlova guldgaranti.  För egen del brukar jag vara ”pessimistisk realist” i dessa sammanhang men ändå trott på fyra guld i rad för Vreta, ’Ävenom jage kanskeintebedömde årets guldchanser till 100 procent ...

Många har expeterna,skribenterna och twittrarna varit även iövrigt

Jag gillar Thomas Brottmans spår om att fyra guld i rad hade byggt rnSAGA,,vilketvorerebra för att spinna ytterligare myter kring sporten. Jag trodde alltså att det hade kunnat bli så! Min enda spepsis var egentligen tesen”för varje vinst kommer du ett litet steg närmare en förlust.”

Sedan är det många som vill utnämna Dalens finalavancemang till den största skrällen i hela innebandyhistoririen.Visst:Irubrikform är ärdetslagkraftigt! För egen del anser jag dockatt vår sports historiaharbjudit på törre skrällar! Det är en diskussion vars motsvarighetuppstår årligen i  slutetavnovember:vadär egentligen bragd?Denfråganär(också) nästanomöjligatt besvaraocavmångaoika delfaktorer baserat på frågor, (som man med fördelsätter uppindividuellt…).

Mina egnafavoritskrällar är tre till antalet:

1995,då färska Kista IBK gick hela vägen till guldet! Det var ett för 90-talet klassiskt kvartersgäng,somt o m hade två-tre brödrapar i laget.Fyra år senare gick (lika lite som någon annan kan utse historiens största inebandyskräll kan jag göra det)…härärärärialla fall mina kandidater med motiveringar SK tillSM-final.Detta efter att ha ”varit  nere i division 1med 1½ ben” i december samma säsong. Laget lyckades hittaformen och återkvala sig in i det ”riktiga slutspelet och alltså nå finalen.Årets eventuella skrällfaktor hoharvarit det höga antalet spelarförluster. Många gick till Granlo. Jag är rätt säker på att Granlos bedrift hade klassats som ”historiens skräll” om det nu hade varit de som slagit ut Storvreta  kvarten! Många har också expeterna,skribenterooch twittrarevarit i övrigt.

IVIsstÄr det imponerande attslå ut de trefaldiga mästarna men jag tror inte att Dalen misstycker om jag skriver ner skrällfaktorn hos dem. De är nog betydligt mer intresserade av vilken valör det är på deras medaljer på lördag eftermiddag. Det är ju SM i att spela innebandy- inte i att skrälla så mycket som möjligt…

ÖrndköldsviK svrarade för en bragd även på damsidan. I början av 2000-talet varBalrog totaldominanter med Tre guld på fem år. De enda som fick in en förarglig fot i denna fina finaguldsvit var  ÖSK 2004.Ettårtidigare hade Balrog finalslagit ÖSK med 9-2.

enEenn annan viktig fråga i jakten på skrällfaktorns storlek är just fjolårets facit: 2012 spelade Dalen också final….Men jag hoppas som vanligt på det bästa för innebandyn och att så många Dalen-, Iksuoch Falusupportrar nu letar sig till Malmö på lördag!Endera Falun eller Dalen kommer att ta sitt första guld, vilket förstås är jättestort för  respektive klubb.Båda klubbarna lyckönskas härmed!

Tronskifte blir det! - skräll eller ej…

Utökat vokabulär

Säga vad man vill om att vara sjuk, men många nya ord lär man sig i alla fall…

De senaste dagarna har mittvokabulär utökats med följande ord och begrepp:

Egenavgift,

Färdtjänstansökan,

Vårdplaneringesmöte,

Bostadsanpassningsbidrag,

Vårdgivarintyg,

LSS:Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

Korttidsboende.

Språkpolisen

Jag har nog alltid varit lite av en språkpolis: tycker att språkbruk i såväl i tal som skrift är en väsentlig del av vardagslivet. Därför har det varit frustrerande de senaste månaderna att bara kunna hantera diverse tangentbord enbart med höger pekfinger. På min bärbara dator har dessutom tangenten "K" varit ur funktion. Mina tangentbegränsningar har medfört missade mellanslag men även extra mellanslag = särskrivningar, vilket jag är allergisk mot. Jag brukar roa mig med att nöjesläsa diverse skrivregler som Språkrådet och TT använder sig av – och inte minst att försöka tillämpa dessa regler i praktiken.

Några av reglerna för språk i löpande text som inte verkar vara helt kända:

• När siffran efter decimalkommat är 1 kan singularis eller pluralis användas: 1,1 sekund eller 1,1 sekunder.

• Förkortningar som uttalas som ett ord skrivs med versal i början och därefter gemener, exempelvis Nato,Uefa, Iksu och Gais (även om det skulle vara enbart versaler i organisationens logotyp). 

• När.bokstäverna uttalas var för sig är det däremot versaler som gäller rakt av, exempelvis IFK, LKAB, AIK eller liknande.

•  ”I Montenegro bor montenegrinska montenegriner"

• 
  

Krampanfall och ambulansdebut

Mitt mål har varit att inte behöva skriva några nya inlägg om ”nyckelhändelser” kopplade till sjukdomen men i fredags kväll låg jag i soffan och slumrade till Sverige-Irland. Då fick jag plötsligt ett kraftigt epilepsianfall. Har ju varit krampfri under ett antal månader men det här var riktigtb obehagligt. Skillnaden jämfört med det senaste stora krampanfallet var att jag inte var ensam hemma den här gången och att jag inte föll mot hårt underlag.

"Miljontals beslut per dag” på Försämringskassan

Inom  kort kan det bli så att jag är i behov av en personlig assistent. Detta är (tyvärr) något man måste ansöka om via Försämringskassan.

Handläggningtiden för detta är fyra månader! Såg på nyheterna igår kväll om ett annat fördröjt ärende.

En F-kasssan-chef försvarade där sig med att de tar ”mljontals beslut per dag”. Vet hon över huvud taget hur ofantligt mycket en miljon är? Vissa av besluten tar förstås bara en halv sekund att ta. Räknar hon varje gång handläggarna beslutar att lyfta armen för att skriva ”Nej”? Eller hennes eget beslut att ta en extra kanelbulle till fikat?

Hårddrar man det föregås väl även varje steg och andetag av någon form av beslut…

Bort med straffarna!

I innebandyns SM-slutspel avgörs alla oavgjorda matcher med 10 minuters sudden death och därefter direkt straffläggning.Jag har adrigt varit särskilt förtjust i detta upplägg. Rättvisan i ett straffläggnigsavgörande kan alltid diskuteras, oavsett sport. Nu hör det dock till saken att just innebandystraffar kan vara väldigt öförutsägbara och undehållande.

Men en utökad sudden-tid till 20 minuter skulle säkerligen bidra till att matchhjälten har gjort ett spelmål.

Utrymme kvar på hårddisken…

Två av tränarprofilerna inför kvällens kvartsfinaldrabbning i Sunndsvall  (som sänds i TV4 Sport), Magnus Näsman och Markus Puskala, är båda födda den 20 december 1972. Detta var bara en kuriosa som slog mig igår. Uppenbarligen har jag lite hårddiskutrymme kvar däruppe! Vet inte om jag borde fascineras eller skrämmas över detta…

Hur fantastiskt svårt kan det vara…

.. att klämma in ”Källa:innebandy.se” efter en text/faktaruta? Åtminstone i de fall där den berörda källsajten har lagt flera år på att kartlägga spelarhistorik. Men detta (förkastade?) arbete är ett faktum som vissa magazin bara tar för givet!

401 miljoner skäl att jubla

Läser i tidningen om en cancerforskare som kommer att få sin forskning finansierad av pengar från Cancerfonden under sex års tid. Cancerfonden har enbart i år avsatt 401 miljoner till forskning. Oftast när man läser artiklar om dylika forskningsprojekt gäller den någon av de andra 199 cancerformerna. All respekt för dem, men den aktuella forskaren kommer enbart ägna sig åt glioblastom, den form av tumörsjukdom som jag har. Man får onekligen en gnutta hopp av sådana satsningar. Inser samtidigt vilken viktig funktion Cancerfonden fyller!

4-1 utan adrenalin

Följde tidagens kvartsfinal via webb-tv. Ungefär från samma vinkel som jag brukar, bra stämning på läktarna och en match med 100 procent slutspelsnerv. Men det kändes tyvärr inte som det borde, att sitta ett par mil för långt söderut. Inte direkt så att adrenalinet pumpade på sitt vanliga sätt.

Det uppländska målvaktsundret

Ett starkt intryck efter tisdasgen dock: jag slås av vilka supermålvakter Uppland har lyckats få fram under senare år: Åman, Klintsten och nu Åhrberg. En landslagsmässig trio!

I-landsproblem

I vanliga fall så här års brukar jag gladeligen höja volymen på radion de gånger vinnarlåten från Melodifestivalen spelas. I år är det inte alls så. Radion måste stängas av när ”You” spelas! Försökte komma på någon svensk vinnarlåt som varit sämre genom åren. Lyckades inte… Jag kan faktiskt bara komma på en enda låt  – alla kategorier! –  som jag inte heller klarar av att lyssna på. Klippet finns här nedanför. Vi kanske alla är överens om att detta verkligen kan klassas som I-landsprobllem.

Vi håller oss kvar på samma spår: Efter att ha genomlidit gladiatorer och fortfångar, blir det ikväll äntligen kvalitets-tv, då Mästarnas Mästare startar. Ska bli kul att se gamle idolen Dan Corneliusson. Mer bra tv finns på SVT Play. Kan rekommendera femte avsnittet av serien ”När livet vänder” Se bara till att ha näsdukar nära till hands.

Vårblandning

Senaste veckan har det varit mycket uppiggande och härligt solljus.

Igår ett nytt läkarbesök. Skönt för tillfället att dessa besök inte handlar så mycket om römtgensvar och tumör. I stället ät det ”bara”min förlamning, något som förstås påverkar min livskvalitet i vardagen.

Slutligen några frågor och svar, som man får ta sig an med varierande grad av humor, om man känner för det.

Frågor :

1.Vad bekymrar Fredrik Reinfeldt mest inför det kommande valet?

2.vilken spelare i Umeå FC, kraftlös i armen, börjar tröttna på hemmasupprtarnas tillrop?

3.Vadv verkar media (TT) tro att vi läsare vill se på sportsidorna minst fem dagar i veckan?

Svar :

:1. De internationella jurygrupperna

2.Fredrik Fjällström Winka.

3.PIA Sundhage-intervjuer.

Arbetskompisar: ”Hall of fame”

Under ett antal år stod min väckarklocka dagligen på 04.45. Jag brukade checka in på kontoret i Solna en god stund före klockan sju.

Det kunde vara en slaskig tisdagsmorgon i februari och jag satt i bilen söderut på E4:an – och insåg att jag verkligen längtade till jobbet. Anledningarna var dels mina stimulerande arbetsuppgifter och dels alla de jobbarkompisar som jag trivs med.

Några ord om vännerna på SIBF-kansliet:

(här har jag främst tagit med kolleger som, i likhet med mig själv, varit anställda i mer än tio år)

Stefan  Kratz har jobbat med innebandyadministration så länge sporten har  administrerats… Numer anställd av Internationella Innebandyförbundet.

Den som antagligen är mest likasinnad mig själv är Janne Lindberg.,alltid med stenkoll på de fyra landslagen. Jämfört med mig är Janne mer strukturerad. Vi har rest en del tillsammans, inte minst när landslagen är i farten. Alltid när det är dags för bowlingtävling, olika fotbollstips och liknande aktiviteter är det Janne som drar igång det.

Magnus Fantenberg har provat på de flesta tjänsterna på SIBF: en god egenskap nu när han är personalchef. Hans humor har ett antal beröringspunkter med min egen.

Kansliets största intellekt finns nog samlat i Anders Jonsson och det kan vara stor underhållning att höra honom argumentera!

Magnus, Janne, Jonsson och jag har emellanåt haft kvällar där vi har samlats för att kolla på den underbart humoristiska, brittiska serien Coupling. Vi har börjat närma oss slutet på denna dvd-samling.

Christer Johansson är vår administrative chef. Länge var han kanslichef på Smålands Innebandyförbund, ett av landets mest välorganiserade distrikt. När jag själv fick motsvarande kanslichefstjänst i Uppland, såg vår dåvarande ordförande Anant Vithlani genast till att skicka mig på ett givande studiebesök ner till CJ i Jönköping.

På min egena avdelning Marknad/Info är det många personer som har passerat genom åren. Däribland den som jag har haft störst nöje att jobba tillsammans med; Charlotte Ekman, med proffsig inställning till det mesta, ger allt oavsett om det handlar om mindre eller större arbetsuppgifter och dessutom är en verklig glädjespridare!

Efter att ha varit borta från kontoret i dryga året finns en person vars röst jag inser att jag verkligen saknar att höra, nämligen Anders Mörk.Förmånen att få lyssna på hans humoristiskt kryddade sarkasmer nästan dagligen i ett decennium, har faktiskt bidragit till en hemtrevlig trygghet när man befinner sig på kansliet.

I stället för tatuering…

Jag är inte killen som tatuerar mig. Folk som känner mig nära skrattar nog till och med över denna överflödiga information. En tatuering på min kropp vore lika malplacerad som en kamel på Nordpolen…
I stället har jag skaffat en ”family tag” från afamiljesmycken.se.,där alla fem familjemedlemmars  namn är ingraverade – en symbol som visar att vi alltid hör ihop som en gemensam enhet.

Väktare av innebandyns utrymme i media

Som jag skrev tidigare kan jag följa innebandyn mer objektivt nu när jag är sjuk, och sätta mig in i hur andra (exempelvis media) ser på vår sport.

Jag har som ju som sagt genom alla år brunnit för att innebandyn ska synas mer i media och därigenom få en högre acceptans i samhället.

På sistone kan man nog säga att jag också säga att jag har gjort det lite högre i tak för mig själv när det gäller vad jag kan tillåta mig att säga och tycka.

Landsortsmedia

På vissa  lokala eller regionala redaktioner har isen brutits som genom ett trollslag, däribland ”min egen” morgontidning UNT. Länge var det svårt att ens få in de texter som vi själva skrev. Resultaten publicerades under rubriker  som ”Landbandy”,, ”Landhockey” och ”Bandy (inne)”.

Uppsala var inte den enda platsen i Sverige med dessa problem. Jag brukade gå till Stadsbiblioteket efter varje helg och sneglade lite avundsjukt i tidningar från Örnsköldsvik, Karlstad och Mariestad men fann också dagstidningar som fortfarande dissade innebandyn helt.

Plötsligt hände något med UNT! Innebandyn uppgraderades till samma nivå som volleyboll och nästan basket, för att sedan närma sig stadens ”storlag” Sedan några år är UNT en av landets absolut bästa tidningar när det gäller att bevaka innebandy!

Sedan finns det förstås andra olika typer av mediekanaler beroende på räckvidd, placering i landet, medietyp o s v.

Stormedia

(kvällstidingar, rikstäckande radio och tv) må vara viktigast. Det diskuteras flitigt hur innebandyn ska bryta även denna tjocka is. Fler och starkare profiler, mer aktivt arbete.(något som det satsas på!)

Det mesta i ämnet har säkert redan sagts och skrivits – och jag tänker inte repetera det här.

Mest lyckat förstås är när man får igenomen ”snackis” som når ända till diverse arbetsplatsers lunchrum. Då menar jag främst positiva nyheter, (inte som”Innnebandypappan” för något år sedan eller”Innebandyligan” några år tidigare) utan mer när vårt herrlandslag hade fått en kvinna som förbundskapten. När Alexander Nede spelade i Balrog och gjorde sitt spektakulära zorromål mot AIK hade SVT sina kameror perfekt placerade på kortsidan. Jag ringde SVT och frågade om de insåg vilket guldklipp de hade lyckats fånga och föreslog ett uppföljande reportage, vilket det blev.

Zorrotekniken debatterades flitigt runt om i landet – inte bara i innebandykretsar – och frågan om denna tekniks berättigande diskuterades på många fikaraster runt om i landet ytterligare par dagar.

TV4 Sport sänderfrån våra högstaligor och det är förstås viktigt att regelbundet figurera i tv-mediet!

För övrigt vill jag dela ut en guldstjärna i denna kategorin Stormedia till Radiosporten och då främst Robert Tennisbergs härliga engagemang!

Övrig riksmedia,resultatservice

Jag vurmar inte enbart för tv-matcher och helsidesuppslag i kvällstidningarna. För att innebandyn ska ”finnas” måste exempelvis SVT Text(1,2 milj dagliga läsare) börja ge innebandyn den status som faktiskt förtjänas, gärna med matchfakta på de lägre sidnumren, på samma sätt som handboll och basket(damer+herrar) belönas med år efter år.

Jag är medveten om kedjan där Infostrada i Holland först samlar in resultat/matchfakta och sedan förmedlar vidare till TT som i sin tur kablar ut materialet till landets olika redaktioner. TT skulle aldrig missa att rapportera matchfakta när damkronorna har spelat (eftersom hockey är stort på herrsidan). Inför just landskampshelger (i innebandy) har jag ringt TT för att säkerställa att de har koll på vår tidigare lämnade information och ibland fått motfrågan : ”…så damerna spelar också landskamp i helgen ?”

Otaliga helgkvällar har jag suttit vid text-tv :ns notissida 328, utan att hitta minsta spår av landslagsaktivitet i vår sport, trots pressmeddelande och skräddarsydd notistext.

Vidare har SVT Text heltäckande rapportering från ishockeyns tredjedivision (löpande resultatservice +aktuella tabeller)men inte ett dugg från innebandyns andradivision (Allsvenskan).

Hockeyettan finns förvisso som spelobjekt hos Svenska Spel, så det handlar väl om service till dem som spelat på matcherna. Innebandyallsvenskan är spelbar på exakt motsvarande sätt hos Svenska Spel…

 Det blev ett långt inlägg i denna fråga som ligger mig varmt om hjärtat.

  

Sjukskriven ett helt år i sträck...

Den 1 mars passerade jag en sammanhängande sjukskrivning på ett år.

Frustrerande när man verkligen vill  jobba. Uppblandat med känslan att bli bortglömd och 
"utraderad" från SIBF-sammanhang.

Men jag känner mig absolut inte bortglömd av min arbetsgivare. Tvärtom! Jag blir alltid inbjuden till alla aktiviteter, såväl formella som informella. 

Däremot kan det vara externa kontakter som mejlar eller ringer. Vissa har lärt sig att vända sig direkt till min vikarie – vilket ju är helt korrekt enligt mitt autosvar i mejlen! Andra kanske har en befogad undran om hur länge jag verkligen kommer att vara ur tjänst. Det ju är en fråga som jag själv har...

Jag kör vidare med min rehab-träning och hoppas få tillbaka styrsel och balans på vänstersidan. Om jag inte håller den drömmen vid liv försämras oddsen kraftigt för att jag ska kunna lämna rullstolen över huvud taget. 

Även om jag bara åker till jobbet någon dag i veckan måste jag förstås uppnå en bättre stabilitet i kroppen. Måste känna mig trygg när jag är uppe på benen. Jag är förberedd på att det kan ta väldigt lång tid och att det kanske inte ens lyckas. Men hoppet finns där!

Både 2011 (då jag också var sjukskriven) och 2012 började jag framåt våren känna att det trots allt kanske skulle funka att jobba inför och under SM-finalen i april. Men när det finns personer som har bra koll på läget kring det mesta har det känts dumt om jag skulle hoppa in direkt i hetluften. I stället har jag tagit tillfället i akt att följa finalarrangemanget från läktaren.

Hösten 2012 kändes det extra smärtsamt att inte kunna vara delaktig i den omorganisation som då sjösattes. 

Det finns faktiskt också en fördel med att kunna betrakta innebandyn utifrån och försöka sätta sig in i hur andra betraktar vår sport. Nyttigt!

Ingen propp i alla fall

Bilden har inget med sjukhusbesöket att göra...

Jag hade ett antal symtom som tydde på att det kunde vara en blodpropp i mitt vänstra ben. Och sådant ska ju tas på allvar. Först tänkte jag: ”nej, inte ännu en komplikation!”

Vi tillbringade sex av söndagens timmar på akuten. Efter röntgen och ultraljud visade det sig att det var falskt alarm.

Nåja, vad är väl ett SM-slutspel på ”Hovet”… ?

Det var den 16 mars 2011.mina trombocytvärden var som vanligt låga, så jag hade varit på provtagningen på Akademiska för att kolla upp dagens blodstatus. Efteråt var det tänkt att Ann-Sofie skulle skjutsa ut mig till Fyrishov, där SM-slutspelet skulle starta med matchen Storvreta-Täby. 

Låga trombocyter innebär att man lätt kan börja blöda näsblod. Det var precis vad som hände när jag lämnade provtagningen. Blodet forsade ohejdbart ur bägge näsborrarna och jag insåg att det inte skulle funka att vara speaker i det tillståndet. Inga tecken på att det skulle sluta heller.

Den beställda skjutsen fick dirigeras om. Bilen körde nu hemåt med en näsblödande tillika
gråtande 38-årig man. Ganska patetiska tårar så här i efterhand – men detta var min första missade slutspelsmatch någonsin i Fyrishov.

Det är även ett ganska smärtsamt beslut jag har tagit denna vecka, nämligen att jagharspeakat för säsongen. tillatt börja med skippar jag AIK-matchen idag men därefter också samtliga slutspelsmatcher. 

Känns surt och tomt att självmant behöva välja bort en av de sysslor jag älskar mest. Men jag såg inga alternativ när kroppen inte lyder mina signaler.
Den här gången kom de missade matcherna inte lika överraskande som i mars 2011.

Självlart skitar jag på återkomst i seket till hösten! 

Nåja, vad är väl ett SM-slutspel på ”Hovet”… ?

Den kan ju vara fruktansvärt långtråkigt, och dötrist och tråkigt och alldeles... alldeles underbart!"

Bildgåtorna samlade

Klicka på bilden för att öppna PDF

Under sjukskrivningen har jag försökt hålla igång olika, meningsfyllda projekt. Hösten 2012 blev det en del bildgåtor som jag lade upp på på Facebook.

Många gånger var det bilder som tydligen ansågs innehålla ett mått av humor, enligt vissa.

I första hand var detta något jag gjorde för att sysselsätta mig själv; en form av terapi. Komponerandet av bilderna satte lite färg på mina dagar under hösten.

Nu har jag i alla fall samlat det bästa,däriblanden del tidigare opublicerade bilder i en PDF-fil. Den som vill kan ladda hem den här. Kanske till festen, som toalettläsning eller bara som allmän förströelse…

Mallar på rubriker

Jag tänker inte utlova några dagliga uppdateringar här på bloggen.Men idag blir det ändå några rader

• Mullsjö på kartan

Hide-a-lite har satt Mullsjö på innebandykartan. Men frågan är i vilket distrikt... I denna känsliga fråga verkar det vara många som tror att det är Småland. Jag gjorde själv misstaget i en text för några år sedan. Det dröjde inte länge förrän en patriotisk västgöte hörde av sig och beättade vad som gäller. 

• Mello på tomgång

Andra chansen i melodifestivalen känns ovanligt beige i år. Vet inte om det beror på det allmänt svaga startfältet. Är tämligen säker på att det bli Yohio som kommer att vinna den svenska uttagningen nästa lördag!

• Millar på kontot

Varje lördag lever jag på hoppet. Hoppet om att Svenska Spel-kontot ska få påfyllning med några miljoner. Pappa och jag kör Stryktipset regelbundet men bortsett från tio och elva rätt emellanåt har det inte skett några märkbara förändringar på kontot. Än så länge…

• Moll på isen

Almtuna har bara vunnit 14 av 51 matcher i hockeyallsvenskan. Ändå lever drömmen om nytt kontrakt ända in i sista omgången.
Frågan är om något lag i den svenska idrottshistorien har spelat lika många måste-matcher under en säsong…

Rehabträning

Jag har på olika sätt kommit i kontakt med uppåt 50 innebandyspelare som drabbats av korsbandsskador under de tio senaste tio åren. 50 är en onödigt hög summa. 

Efter operation brukar det gå nästan ett halvår av rehabilitering och de flesta lyckas komma tillbaka till samma skick som de var i tidigare. All respekt för deras idoga rehabträning men jag skulle inte tveka en sekund på att trasa sönder ett knä, i stället för att försöka väcka en livlös arm som bara bara dinglar fritt eller en hand där tummen inte självmant kan nå lillfingret.

Ibland känns det hopplöst när övningarna inte verkar ge resultat, men det är bara att kämpa vidare!

Skidfeber

Själv har jag aldrig varit särskilt förtjust i snö och is samt aktiviteter på dessa underlag. Dock bor vi nära jättefina skidspår. Ser jag en åkare glida fram mellan granarna kan jag bli riktigt sugen på att själv börja åka längd (men åkaren i spåret har engagemang, bra utrustning och tid) ...

Vi känner i alla fall att vi vill ge våra barn bra möjligheter att tidigt kunna utvecklas på skridskobana, i längdspår och inte minst i utförsåkningsbacke.

Förra året var vi väldigt nöjda med Romme Alpin, så det fick bli en favorit i repris.

Vi satsade på längre vistelse och fräschare stuga i år. Men med tre febriga barn var det länge oklart om vi skulle komma iväg... Uppskjuten avresa och avbokade skidskolor kändes inte bra.

Väl på plats ville febern inte släppa, trots att vi försökte med alla kända knep. Surt att missa tid i backen men det är ändå alltid skönt att byta miljö. Mysigt att bara umgås, spela sällskapsspel och elda i öppna spisen.

Jag tror att samtliga elva i vårt sällskap uppskattade tisdagskvällen. Då åkte vi bandvagn upp till toppstugan, där det severades en härlig fonduemiddag. Det blev dessutom en vändpunkt: dagen efter var de två äldre barnen äntligen friska och kunde avsluta med två heldagar i backen.

Äkta vänner – stora hjärtan

Från åren med tidningen Svensk Innebandy har det funnits två personer som verkligen har engagerat sig i mig och mitt sjukdomstillstånd, nämligen Micael Fasth och Kari Luukkonen. 

Micael är numer redaktör för TV4:s innebandysändningar. Han besökte mig här hemma en gång och vi har även tagit en bit mat i Fyrishov i samband med någon tv-match. Han har alltid en berättelse på lager, oavsett om det är någon ny fågelart som han har kunnat kryssa för eller om det handlar om utvecklingen av den slovakiska innebandyn.

Kari är den som jag efterträdde som SIBF-informatör 2001. Nyligen kom han och hämtade upp mig och vi åkte till Kista galleria, åt lunch och gick på bio. Mycket uppskattat!

Att inte kunna hjälpa till

I vårt hem har vi haft en hyfsad fördelning av hushållssysslorna.

Dock ser jag mig själv som ”textildyslektiker”׃ i tvättstugan gör jag mer skada än nytta…

Men under hela sjukskrivningsprioden 2012 har jag uppskattat att kunna hålla hemmet i någorlunda ordning, dammsuga vid behov, beta av att-göra-listor, tömma och fylla diskmaskinen, och starta upp lagandet av kvällsmat.

Dessa rutiner har bidragit till att ge dagarna mer mening. Men sedan motorikproblemen startade känns det dumt att utsätta sig för risken att falla samt använda vassa knivar.

Många sysslor som jag just nu tvingas avstå. Det känns frustrerande att inte kunna bidra med den hjälp man skulle vilja göra!

Lyckligtvis har jag en förstående fru, som numer dessutom står för familjens totala bilkörande (hämta/lämna/handla, bilservice, -tvättning, -besiktning m m).

Med körandet följer även ansvaret att koordinera barnens olika aktiviteter.

Hon går upp tidigt varje dag, skottar bort eventuell snö från vår uppfart innan hon lagar frukost till hela familjen och håller total koll på bamens klädbehov.

I och med att jag behöver viss hjälp med påklädning känner jag mig ibland som

familjens fjärde barn. Lasset som Ann-Sofie får dra är gigantiskt.

Jag får åtminstone glädja mig åt att ha talförmåga, hörsel och förstånd i behåll. Kontakten med barnen betyder jättemycket; oavsett om det handlar om att diskutera den gångna skol-/dagisdagen, hjälpa till med läxor samt styra upp dem när saker håller på att spåra ur. Att höra deras berättelser är alltid underhållande. Det kan vara något extra kul som hänt under dagen eller någonting som de ser fram mot.

Jag befinner mig nästan alltid hemma när de kommer hem, vilket ger en ömsesidig trygghet. 

Svart på vitt – realistisk optimism

All värme och styrka  som vänner peppat mig med är förstås värdefull och hjälper mig i kampen mot sjukdomen.

Ibland följs orden av ”klart att du kommer fixa det!” eller ”min moster hade cancer men har blivit friskförlarad”.

Det finns 200 olika former av cancer. Visst: många av dem är fullt botbara nu för tiden.

Men man måste samtidigt vara realistisk

Jag inser att alla kanske inte har tagit till sig min diagnos och vad den innebär:

glioblastoma multiforme, grad 4 – en högaggressiv hjärntumör.

Inställningen betyder allt i kampen mot en svår sjukdom. Tvivla aldrig på att jag kämpar hela tiden!

En av anledningarna till denna blogg är att öka medvetandet om just den cancerform som jag har.

Allt hänger inte ihop

Ibland saknas logik kring sjukdomssituationer. Trots att mina två senaste röntgensvar har varit mer bra än dåliga, innebär det fatiskt inte att allt är på topp med min helhetssituation.

Halvsidesförlamningen visar för tillfället inga tecken på att vilja ge med sig. Som jag nämnt tidigare medför det förstås stora många bekymmer i min vardag.(även om jag förstås vet att många har det mycket värre än jag!).

Det började i september med en nedsättning av finmotoriken i vänsterhanden. Det har utvecklats till något åt förlamningshållet. En förlamning som nu har spridit sig ner i ben och fot.

Men när vårt hus fylls av (nödvändiga) hjälpmedel blir det hela tiden en påminnelse om att jag är handikappad ”på rkitigt”.

Sedan har jag inte riktigt hunnit bli kompis med min rullstol än. Får väl jobba på tekniken, även om jag aldrig kommer att uppnå paralympisk klass…

Främst drömmer jag nu om att kunna bli så bra igen att jag en dag åter unnunna klara mig utan de flesta hjälpmedlen. En väg som kan vara längre än väntat.

Aatt hålla sin serve

Eftersom jag har en koppling till sportvärlden kan det lätt bli att man lite vanvördigt kallar det ”matchen” mot sjukdomen. Men det är ju egentligen att bagatellisera det hela. Snarare handlar det ju faktiskt om ”kamp" eller ”krig”.

Den senaste månaderna har det blivit ovanligt många röntgentillfällen.

Dagens session i magnetkameran var något så ovanligt som en akutremitterad tid med snabbsvar!

Alla röntgentillfällen hit och dit gör att man trots allt att man skulle kunna jämföra det med en tennismatch mellan mig och tumören, när jag med en nervös klump i magen inväntar det senaste röntgensvaret.

Ett bra svar för mig innebär att jag vinner mitt servegame. Ett dåligt svar innebär att tumören kvitterar.

Ganska vanligt på sistone har varit att ungefär vartannat svar har varit bra för mig och man skulle kunna säga att jag har ”hållt min serve”.

Svaret i oktober var bra. Inför dagens besked kände jag mig däremot inte helt trygg. Men när jag fick svaret var det fatiskt bra även denna gång. Ett servegenombrott alltså!

Leverans av rullstol...

Rullstol är ett hjälpmedel som jag främst har associerat med andra handikappade med särskilda behov.

Själv har jag inte kunnat sätta in mig in en roll som handikappad på det sättet.

Därför var det en lite surrealistisk känsla idag, då arbetsterapeuten kom hem till oss och provade ut en rullstol som var avsedd för mig!

Men faktum är ju att det just nu är nödvändigt med hjälpmedel av olika slag, så rullstolen är välkommen.

Jag har gjort några överraskande praktvurpor mitt på golvet. Hjälpmedlen är till för att minimera riskerna att ramla omkull fler gånger.

Just nu omfattas hela min vänstersida av förlamningen. Svagheten i ben och fot försämrar balansen. Jag har redan gjort ett par handlösa fall här hemma. Allt som kan förhindra nya fall är förstås bra! Däremot är det lite snirkligt att trixa sig framåt med rullstolen, när bara ena handen fungerar. Man får hjälpa till med fötterna. 

                            

Förlamningssituationen stör mig förstås väldigt mycket och allt som den hindrar mig från.

Det viktigaste just nu att jag fortsätter jobba på med de övningar som jag fått från sjukgymnasten. Att arbeta upp styrka och rörlighet är förstås viktiga bitar kring hela min rehabilitering.

Jag är samtidigt medveten om att det inte finns några garantier på att alla funktioner återkommer fullt ut.